Jag älskar när en författare överraskar en med att totalt byta genre. När de i vanliga fall håller sig till sin genre så hårt att när de väl vänder kappan efter vinden så får man den rakt i ansiktet. För mig var detta exakt vad som hände mig när jag helt apropå ingenting upptäckte att Storytel hade en bok av Peter James som är, håll i hatten, en Haunted House-bok. The House of Cold Hill var vad han döpt denna bok till och med tanke på vad han döpt denna bok till så kan man förstå vem han tillägnat denna bok och titel. The House of Cold Hill har fått blandade reaktioner på till exempel Goodreads, överlag väldigt goda men när man läser recensionerna så säger de negativa recensionerna alla samma sak. Att den är förutsägbar och tråkig och en recension är till och med inriktad på att den är en förolämpning till Shirley Jacksons, Haunting of Hill House (se länk ovan). Personligen tycker jag att denna bok är fantastiskt bra och en underbar hyllning till Shirley Jackson och vad många inte vet angående den här boken är att den faktiskt är baserad på författaren Peter James egna erfarenheter.
Ollie and Caro Harcourt och deras tovåriga dotter Jade har tagit sitt pick och pack och köpt deras drömhus på landet för praktiskt taget allt de äger. Ollie har ett eget företag där han designar webbsidor för olika företag och Caro är mäklare och deras ekonomi är inte den bästa men de har räknat ut att de antagligen kommer att klara att rusta upp huset om de håller sin budget tight och allt går bra. Snabbt inser de dock att de inte är ensamma i huset och det tillsammans med att de snabbt får problem med upprustningen i huset gör att situationen med både boendet och relationen blir minst sagt problematisk. Ganska snart inser både Ollie och Caro att de tagit sig vatten över huvudet. Att de har flyttat in i helt fel hus förstår dock läsaren i början av boken då man möts av något som för mig blev en liten chock. Jag var till och med tvungen att gå tillbaka och lyssna en gång till och det var den där chocken som verkligen fick mig att tycka att det här är en riktigt bra spökberättelse från första början. För den här boken är riktigt bra och ganska så ruggig. De saker som händer kryper sig på en och man måste vara på sin vakt hela tiden för det händer saker som inte är som det från början tros vara. Mer än så tänker jag inte säga för jag vill gärna att ni ska läsa den här själva. Sen vill jag att ni åker till England och ser föreställningen. För jojomänsan, denna precis som The Woman in Black är även en föreställning, ute för att skrämma vettet ur en. Och vem vill inte se något mer eller mindre självupplevt av självaste Peter James?
Läs mer här om pjäsen och hans självupplevelser. Fast gör det helst efter att ni läst boken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar