Carol Goodman är
en sådan där författare som jag bara älskar rakt av. Nu har jag inte läst några
av hennes böcker för unga vuxna med risk att jag ska bli besviken men jag har
läst vartenda en av hennes böcker i övrigt. Varje gång jag läser en bok av
henne så förundras jag över hennes briljans. Hon kan verkligen konsten att gång
på gång få en läsare att fastna. Den här boken är självklar inget undantag
utifall ni undrar. Den här boken är nämligen inspirerad av Daphne DuMauriers Rebecca och Charlotte Perkins Gilmans The Yellow Wallpaper och man slängs hit
och dit i något slags psykologiskt virrvarr.
Boken handlar om
Claire och hennes man som tar jobb som fastighetsförvaltare hos deras gamla college
professor. Detta i hopp om att Claire ska börja skriva igen och få deras
äktenskap att blomma upp. Det Claire istället träffar på är ett stort lite
fallfärdigt hus där skuggorna har liv och där spädbarn hörs gråta i natten. Som
vanligt så tar Goodman med oss på en historisk resa och får nackhåren att resa
sig då hon lyckas skapa en väldigt klaustrofobisk känsla både gällande bokens
miljö och psykologi.
Den här boken är
fantastisk! För boken är egentligen en ganska så klassisk haunted house bok
fast ändå inte och jag gillar det där med att inte veta och att man hänger där
i luften av ovisshet och bara njuter. Den är också absolut en hyllning till
både Rebecca och The Yellow Wallpaper och bara det får Goodman att stiga ännu mer i
graderna för mig. En bok som man bara måste läsa. Punkt.
Det är lite farligt för min TBR att du är igång med bloggandet igen :D
SvaraRaderaHahaha jag vågar knappt gå in och läsa era bokbloggar själv :)
Radera