Ender Spel är en SF klassiker från 1984 och som är skriven av Orson Scott Card. Boken handlar om sexårige Ender som växer upp utvald som militärisk räddare av världen från farliga aliens. Ender tillhör en liten skala som består av världens mest talangfulla barn och blir skickad till en militärskola på en annan planet. Som väntat får Ender en väldigt betydelsefull roll i den framtida fighten med aliens och världens överlevnad.
Som ni redan vet blev jag tidigt väldigt förtjust i den här boken. Att Ender och dessa superbarn i boken inte var direkt trovärdiga som barn brydde jag mig inte om utan jag lät mig dras med i den konstiga världen med superbarn och konstiga dataspel. Våld, viktlöshet och mobbig pågår på hög nivå och jag måste säga att jag tyckte boken var ganska så spännande nästan hela vägen fram till slutet. För där på slutet ledsnade jag faktiskt lite men det kan bero på att det blev lite för mycket av allt plus att temat kändes lite som en stor blaffig moralkaka. För det är en ganska så snedvriden moralitet i den här boken plus att författarens religiösa syn lyser igenom. Den religiösa delen stör mig egentligen inte så mycket för religiositet lyser igenom i så många filmer och böcker så det vore omöjligt att inte har skapat en viss barriär för det. Ofta kan jag också tycka att det är lite roligt (men misstänker att det är religionsvetaren inom mig som myser av att få analysera då). Twilight, WallE och Narnia är bara några exempel för att inte tala om den fantastiska King-mastodontboken The Stand. Nej jag läste och njöt fram till slutet helt omedveten om författaren och hans åsikter. För minst sagt otrevliga privata åsikter har denna författare vilket jag helt missat och läste den största delen av boken lyckligt ovetande. För när jag sedan fick reda på författarens minst sagt otäcka åsikter så var det omöjligt att inte läsa in det i boken.
Det här med att om en författare har skrämmande åsikter så är det svårt för mig att läsa en bok som denna person har skrivit. Jag behöver sätta mig i distans till författaren och läsa boken, som Bokstävlarna så fint uttryckte det; Med rejäla grabbnävar med salt. Så å ena hållet är jag glad att jag läste boken helt lyckligt omedveten om hans privata åsikter för Enders Spel är en bra och spännande bok, fast samtidigt tycker jag att det är viktigt att veta vad författaren står för när man läser boken. I mitt fall kommer jag helt klart bojkotta filmen som jag var rätt sugen på innan. Men som sagt, det betyder inte att jag tyckte boken var dålig. Nej jag läste och lät mig underhållas hela vägen och rekomenderar den helt klart. Bara man läser den medvetet och med stora nävar salt. Enders Spel är helt klart en bok för SF-älskare men jag tycker att den passar mer för vuxna än för ungdomar och barn.
Det här med att om en författare har skrämmande åsikter så är det svårt för mig att läsa en bok som denna person har skrivit. Jag behöver sätta mig i distans till författaren och läsa boken, som Bokstävlarna så fint uttryckte det; Med rejäla grabbnävar med salt. Så å ena hållet är jag glad att jag läste boken helt lyckligt omedveten om hans privata åsikter för Enders Spel är en bra och spännande bok, fast samtidigt tycker jag att det är viktigt att veta vad författaren står för när man läser boken. I mitt fall kommer jag helt klart bojkotta filmen som jag var rätt sugen på innan. Men som sagt, det betyder inte att jag tyckte boken var dålig. Nej jag läste och lät mig underhållas hela vägen och rekomenderar den helt klart. Bara man läser den medvetet och med stora nävar salt. Enders Spel är helt klart en bok för SF-älskare men jag tycker att den passar mer för vuxna än för ungdomar och barn.
Rec.ex: Tack, Modernista
Jag skrev just inne hos Bokstävlarna också. Personligen så tycker jag det är svårt att bojkotta en bok pga författarens personliga åsikter, och jag är inte ens säker på att man ska göra det. Ja, man tar risken att personen tjänar pengar på att man läser den, men samtidigt så undrar jag var man drar gränsen? Vad gäller Enders spel så blir jag också obehagligt berörd av vad författaren står för men jag kommer ändå att läsa boken. Sonen fick den i 11-års present och han kommer att läsa den. Det innebär att jag ska läsa den för att kunna diskutera den med honom. Sen tolkar inte barn/ungdomar på samma sätt som vuxna. Men för mig är huvudsaken att se att mina barn har förmåga till kritiskt tänkande och inte köper en annan persons åsikter rätt av. Då måste man också få möta andra personers åsikter. Svår gränsdragning!
SvaraRaderaNej jag håller helt med. Jag tycker inte heller att man ska bojkotta en bok enbart för att författaren har idiotiska åsikter. Istället kan man göra något bra av det precis som du säger. Tycker du har gjort helt rätt och är säker på att din son kommer älska boken. Svårt att inte göra det i den åldern antar jag. Men vad jag menade med att jag tycker att den passar mer för vuxna är just för att jag tror att den behövs diskuteras så härligt att höra att ni kommer göra det :)
Radera