onsdag 22 augusti 2012

Utmaning & Lingonhjärtlig-fakta

Tre utmaning på loppet av två dagar har jag fått av Bokföring enligt Monika, Det mörka tornet och Swedish Zombie-Linda och självklart antar jag utmaningarna. Utmaningen går till så enkelt att man ska berätta åtta stycken fakta om sig själv och sedan utmana fyra andra bloggar. Eller ja, enkelt och enkelt. Kan medge att detta är en riktigt svår utmaning och att jag har fått fundera ett bra tag på detta.

1. Jag hatar att jag bor i en storstad och här bor jag nu i en av de stora. Anledningen till att jag hatar att bo i en storstad är att jag ogillar människor på trottoaren/gatan. Jag blir väldigt arg över att de går långsamt och är därför en av de där arga muttrarna som man ser på stan ibland. Det vill säga; de som går fort, muttrar och ser ut som åskmoln. Annars är jag en väldigt glad, trevlig och social person. Jag lovar!! Varför jag blir sådan här på trottoaren vet jag inte men jag jobbar hårt på att förbättra mig.

2. Jag har feströkt sedan jag var 14 år men slutade för fyra år sedan. Konstigt nog har jag aldrig känt mig beroende eller faktiskt blivit beroende av rökning (ÅH hata mig inte nu) men jag har i perioder rökt en hel del och i perioder ingenting och slutade från ena dagen till den andra och aldrig saknat det sedan dess. Konstigt men skönt!

3. Däremot är jag beroende av kaffe. Får jag inte minst en kopp kaffe om dagen så får jag huvudvärk och blir grinig. Måste jag då också gå ut på trottoaren...ja då borde jag bära en skylt där det står "Akta dig för muttrande knäppgök!"

4. Jag och Herr Lingonhjärta är varandras motpoler. Det finns nämligen väldigt få saker som vi har gemensamt. Förutom då humorn. Vi skrattar nästan jämt.

5.När jag var liten var jag plattfot och förstörde en massa skor på löpande band. En dag kom mamma hem med någonting som heter hålfotsinlägg som jag hatade för att de gjorde så ont att använda. Så jag slutade använda dem i smyg och började gå på utsidan av foten för att inte förstöra mina skor. På något konstigt vis så fungerade detta (eller också växte det bort) men har aldrig sett röken av ett hålfotsinlägg igen.

6. Något annat som jag gjorde som liten var att hoppa i mammas och pappas säng när jag var två år fast jag visste att jag inte fick. Självklart så trillade jag, slog i huvudet och tuppade av. När mamma hittat mig så vaknade jag skelögd till mammas förskräckelse och sedan den dagen fick jag i fyra år bära piratlapp för ögat för att träna bort skelningen. Nu skelar jag inte längre men däremot kan jag skela med flit om jag vill.

7. Jag älskar alla djur men är rädd för hästar. Jag tycker att de är stora och oberäkneliga. Till skillnad då från min före detta hästhoppande make som tycker hästar är helt fantastiska. Någon gång hoppas jag komma över min hästrädsla.

8. Jag älskar skogen! När jag var liten önskade jag att jag var Ronja Rövardotter eller hon i Grottbjörnens Folk och gav mig ut flera timmar i skogen med matsäck. Jag var helt säker på att skogen var full med oknytt. Det är jag fortfarande ganska säker på förresten, magisk som skogen är.

De som jag vill utmana är: Bokomaten, Bokstävlarna, Fru E och ...med näsan i en bok. Fast känn för bövelen inget tvång kära ni med tanke på att ni säkert redan är utmanade från både höger och vänster.


21 kommentarer:

  1. Jag är också en av de där som muttrar på trottoaren :) Det är så jobbigt med alla människor som är i vägen...

    Känner igen mig i det där med rökningen. Trots att jag rökte i 30 år så blev jag aldrig riktigt beroende. Jag kunde till och med glömma att röka om jag hade mycket kul att göra. Hade heller egentligen inga problem att sluta :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha vad skönt att jag inte är ensam om att muttra men visst är det jobbigt när alla är i vägen hela tiden :D Och vad härligt att höra om rökningen. Att det gick så lätt alltså att sluta :)

      Radera
  2. Här är en till skogsälskare :) Att promenera runt där med hunden och kameran är bland det bästa som finns, riktigt avkoppling! Och kaffe är jag också i stort behov av på dagarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh vad härligt! Det ultimata är nästan att dricka sitt kaffe i skogen. Två underbara saker i ett :)

      Radera
  3. Men herregud, kan man bli skelögd på det sättet! Stackare! Tack för utmaningen, nu ska jag finurla lite:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ja mot min mammas förskräckelse. Nästan mer synd om mamma var det :)

      Radera
  4. Så fantastiskt roligt att läsa om dig!
    När jag bodde i storstad så tillhörde jag muttrarna, men så här i en mellanstor stad så är det inte så stor vits;-) Men jag muttrar fortfarande när någon inte står till höger i rulltrappan:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh! En till muttrare! Ja i en mindre stad så behöver man inte muttra så mycket. fasthåller med om att man bara måste muttra lite i rulltrappan om de inte kan hålla sig till höger :)

      Radera
  5. Kul läsning! :-) Jag och min man är också fasligt olika, men har samma humor. Tror på det där med motsatser som attraherar! Och hästar ja, jag har ridit många år men blivit lite rädder på äldre dar. Nu vet jag ju vad som kan hända OM det händer nåt. Och så blev jag nedsprungen av en häst för några år sen,läskigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad härligt att höra att ni också är varandras motpoler men med samma humor. Man kan ha hemskt skoj då har jag märkt :) Och usch och fy för att ha blivit nedsprungen av en häst. Jag säger ju det. De ÄR oberäkneliga :P

      Radera
  6. Hahahaha!!! Men helt sjukt att du blev skelögd och hade priatlapp i så många ÅR för en sådan sak!!?? Låter som något ur en saga! Sagofiguren Linonhjärta -gatornas skräck! Ska se vad jag kan få ihop!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha jajamänsan! Har massa roliga piratfoton på mig som liten. Sen satte de på mig glasögon ovanpå det. Jag var sjukt snygg där ett tag :D

      Radera
  7. Haha, jag som älskar storstäder och hatar (nåja) skogen! Helt tvärtom! :)
    Jag håller på att skriva ihop mina svar på utmaningen nu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ÅH vad skönt! Då antar jag att du inte går omkring och muttrar hela tiden. Önskar att jag kunde vara så stadscool men bonatölpen går tydligen aldrig ur en även om jag bott i storstad de senaste 16 åren.

      Radera
  8. Haha, så kul. Jag muttrar åt bilister när jag går på trottoaren och åt gångare när jag kör bil! :-) Är också skogstokig! Så roligt det här var!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha ÅH jag med! Har konstaterat med åren att ALLA på gatan förutom jag är idioter. Fast som sagt, jag är trevlig egentligen. Jag lovar!
      Och visst är detta en rolig utmaning! Så roligt att läsa om alla.

      Radera
  9. Jag brukar skratta åt mig själv..speciellt när jag kör förbi ett övergångställe och blir arg på gångarna och sedan parkerar bilen för att korsa samma övergångställe och blir förbannad på bilisterna! Jag är också trevlig egentligen....för det mesta i alla fall! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha, sådan där är jag med. Jag vet att jag är jättefjantig och emotsägande men kan ändå inte låta bli. Jag skyller på att jag inte är ett flockdjur utan mer något av en ensamvarg. Dålig ursäkt men som sagt, jag jobbar på det. Och jag är snäll egentligen :D

      Radera
  10. Underbart roliga fakta! Jag skrattade så frukostsmulorna flög över din punkt 1, kan nämligen känna igen mig sååå mycket! (varför går folk så långsamt på trottoaren?) Jag kan också skriva under helt på punkt 2 (fast det var ett år sedan jag slutade helt...), 3 och 4. Och nästan på 5:an för ja, plattfot har jag aldrig haft men jag har som sagt olika stora fötter ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha, ÅH så glad jag är över att inte vara ensam muttrande galning. Ja, varför går de så långsamt? Jag förstår det inte alls :D Och vad roligt att vi är så lika på så måmga sätt. Glömde säga att mina fötter också alltid var gigantiska när jag växte upp också. Ungefär som Bigfoot fast tjej typ :P

      Radera