"There was no Mrs Danvers, she was only a Bag Of Bones in an old book, and the voice knew it."

"Book-buyers aren’t attracted, by and large, by the literary merits of a novel; book-buyers want a good story to take with them on the airplane, something that will first fascinate them, then pull them in and keep them turning the pages. This happens, I think, when readers recognize the people in a book, their behaviors, their surroundings, and their talk. When the reader hears strong echoes of his or her own life and beliefs, he or she is apt to become more invested in the story."

On Writing by Stephen King. Page 160

Det kanske kan verka underligt att börja en recension av en bok med ett citat från en annan av författarens böcker men för mig så förklarar det tydligt varför Bag of Bones har intagit platsen som en av de bästa böcker jag någonsin har läst. Handlingen i den här boken är ganska så enkel och även ganska så typisk för Stephen King, vars författaremotto verkar vara; "skriv om det du känner till plus lägg till skräck på det så kan man inte misslyckas". För boken handlar om en känd författare. Författares fru dör, författare bearbetar sorg, författare drabbas av skrivkamp och författare förflyttar sig till sin stuga i en sömnig liten ort för att få inspiration och för att kunna bearbeta sin sorg. 

    Det finns ett antal kriterier som för mig gör den här boken så bra. För det första så är det helt klart språket. King har ett speciellt sätt att skriva på som gör att jag känner igen mig. Och jag känner inte bara igen mig i handlingen utan även i King sätt att skriva på samt King själv som författare. Med Bag of Bones så får han mig att känna mig som om jag känner King personligen och som om han har skrivit boken enbart till mig. På ett lite sådär läskig och otäckt vis som i sin tur får mig ofrivilligt att känna mig lite som den där galna kvinnan i Lida. Som tur är så är jag inte så intresserad av att "stalka" King men hans böcker däremot har jag planerat att "stalka" för en lång tid framöver. Sen flirtar King med sina läsare och litar på att de är belästa. Om jag hade läst Bag in Bones för sisådär tio år sedan så hade jag nog inte upplevt samma galna kärlek till boken. De litterära referenserna haglar och då främst till Rebecca av Daphne du Maurier men även fina gömda litterära referenser existerar som Kingen verkar älska att smussla in i sina böcker. För det tredje och den sista anledningen till vad som gör den här boken så bra är den subtila skräcken som hela tiden ligger och bubblar under ytan i den här boken. Jag har gått i flera år och trott att Bag of Bones var en renodlad skräckis men det är den inte alls. Den här boken handlar om sorg och människorelationer men är samtidigt så otroligt läskig att den flera gånger fick mig att hoppa högt utan att King egentligen uttalat lagt in ett skräckmoment i boken. Skräcken i den här boken spårar aldrig ur som den gör i flera av hans andra böcker och det är när King håller tillbaka skräcken som han skriver som allra bäst. Bag in Bones är helt klart ett mästerverk.   

     Nu ser jag väldigt mycket fram emot att läsa fler böcker av min älskade och återupptäckta favoritförfattare. Lisey´s Story, Under the Dome och Salem´s Lot ligger bland annat och väntar på mig här hemma. Tur att jag har två veckors semester att se fram emot för att jag känner att jag har mycket att ta igen och även läsa om.

Det finns många andra som älskar den här boken. Fast helst ska man då läsa den på engelska har jag förstått då översättningen inte verkar vara direkt populär.