Eld av Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren

Vad glad jag är som väntade så här länge med att läsa Eld. Hade jag befunnit mig i Sverige hade jag slängt mig över böckerna och inte kanske njutit (läs: lidigt) så av själva väntandet. Fast å andra sidan hade jag då haft böckerna i min ägo. Det här är nämligen böcker som man bara måste ha och böcker som jag har på min böcker-jag-måste-köpa-nästa-gång-jag-kommer-till-Sverige-lista. 

     Vad kan jag säga om Eld som inte alla anda redan har sagt? Antagligen inte mycket men om du inte läst Cirkeln så kanske du ändå inte ska läsa vidare här. Jag har inte skrivit någon SPOILER men en del hintar hit och dit finns det helt klart. Hypen höll, den är nästan bättre än ettan, de pop-kulturella referenserna är höga, flirtandet med bokbloggarna är många och jag älskade den fullkomligt. De Utvalda är nu bättre vänner med varandra och karaktärerna växer sig starka och fina i berättelsen. Katastrofen kryper allt närmare och nya karaktärer tittar fram ur det magiska mörkret. Min favoritkaraktär i boken är helt klart Linnea men även Vanessa, Minoo och Ida växer sig starka. Så gör även Anna-Karin och ..vänta nu...ja tydligen allihop ger avtryck på mig. Och vilket slut det är på boken! Underbart! Denna bok är full med magi, ondska och relationsdrama och jag plöjde de nästan 500 sidorna på ett dygn utan problem och jag har inte riktigt ord för hur bra den är. Eller hur bra de båda böckerna är och hur mycket jag längtar till bok nummer tre. Så snälla, snälla år kan du inte skynda dig förbi nu så jag får fortsätta läsa om De Utvalda och deras väg mot ljuset.