The winter ghosts av Kate Mosse

Det var faktiskt genom en googling på böcker om spöken som jag blev först introducerad till den här boken. Min första reaktion var "Meh, nu har också Kate Moss skrivit en skönlitterär bok" och höll på att förkasta boken innan jag upptäckte att det fanns ett E i slutet på efternamnet. Kate Mosse, för att förtydliga utifall någon är lika förvirrad som jag kände mig, ska inte förväxlas med modellen Kate Moss utan är en helt annan person. 

     Det var två saker som fick mig att läsa den här boken. För det första för att ordet GHOST finns med i titeln och för det andra att denna bok låg som nummer ett på någon lista över bästa spökromaner just nu. Och jag kan inte mer än att hålla med. Den här boken är en fantastiskt bra klassisk spökbok och även om den inte får mina hår i nacken att ställa sig upp så innehåller den exakt det som klassiska spökhistorier ska innehålla. Historien utspelar sig nämligen på 1920-talet i Frankrike dit den unge engelske deprimerade Freddie Watson reser för att komma över den sorg han känner över sin döde bror. Genom att köra vilse så hamnar han i en liten avlägsen by där oförklariga saker händer och där tiden har tyckts stanna och mer eller mindre underliga människor bor. 

     Någonting som jag tycker om med den här boken är dess långsamma tempo och att de flesta konversationerna är skrivna på det franska språket. Jag som är nybörjare i franska förstod inte mycket av själva meningarna men Kate Mosse lyckas ändå förklara konversationer utan att behöva översätta franskan. På så sätt känns bokens miljö mer autentisk och läsaren kan relatera till Watsons språkproblem i den lilla franska byn där dialekten är svårförstådd. Sen är jag väldigt förtjust i miljöbeskrivningen som får mig att själv vilja åka till Frankrike och undersöka om den lilla byn med den svåra omnejd finns där någonstans. 

     Någonting som är viktigt att förstå innan man läser den här boken är att detta är inte en fortsättning eller på något sätt relaterar till de andra böckerna som Kate Mosse har skrivit. Denna bok är helt fristående. Jag har förstått att de finns de som inte har varit så förtjust i denna bok just därför att de trott att denna på något sätt ska ha relaterat till de andra men detta är rätt och slätt en spökhistoria. För mig en alldeles utmärkt sådan och som fått mig riktigt sugen på Kate Mosses andra böcker. 

Den här boken ingår i Pockelovers utmaning TRE på TRE och är den första av tre som jag läst.