Brobyggarna av Jan Guillou. En recension

Om någon hade sagt till mig som tonåring att mina största intressen som trettiofemåring kommer vara skönlitteratur, släktforskning och historia så hade jag nog hånskrattat åt denna persons okunskap om mig. Visst hade jag nog kunnat gå med på intresset för skönlitteraturen men absolut inte de övriga två. Om denne samma person hade sagt att jag frivilligt kommer att läsa en släktsaga om brobyggare som utspelar sig i början på 1900-talet och starkt gilla det, så hade jag nog idiotförklarat denna person. Men här sitter jag nu, trettiofem år och med en utläst första del av en släktsaga om brobyggare i handen. 

     Brobyggarna handlar om tre norska bröder som genom att bli faderslösa och ivägskickade för att arbeta, lyckas få chansen att studera till ingenjörer (järnvägs- och brobyggare) i Dresden, Tyskland. När de väl utexamineras drar de tre bröderna åt olika håll i världen för kärlekens skull. (Mer detaljerad sammanfattning av Brobyggarna kan ni läsa här.) 

     Jag är väldigt imponerad av Guillous historiska research gällande den här boken. Som förtjust i historia så är jag lite allergisk mot böcker där det finns brister i just den historiska researchen men jag har ingenting negativt att anmärka på gällande den här boken. Jag tycker även att han lyckas bra med att beskriva historien utan dagens efterklokhet som många författare inte lyckas med. Någonting som han även kommenterar i SVT:s litteraturprogram Babel och som skapade en stor diskussion i efterhand. Jag tänker inte ge mig in i den diskussionen. Jag tänker heller inte ge mig in i diskussionen om sexscenerna utan tänker bara säga att jag tycker att Guillou gör en bra historisk beskrivning. Sen måste man komma ihåg att detta är första boken av en hel serie. En bra recension eller bedömning kan egentligen inte göras förrän vi sitter med alla böckerna i handen.
     Jag kom också på mig själv att sitta och fnissa högt för mig själv flera gånger och jag kan inte riktigt så här i efterhand bestämma mig för om Guillou ville vara rolig i boken eller om det bara blev så. Oavsett så är boken ganska så rolig på sina ställen. Personbeskrivningarna är i boken också lite platta fast så brukar det bli när det är en serie som skrivs. Den första boken är en introduktion till de andra.
     Är man intresserad av en roman med själsligt djup och existentiella problem och frågor (som jag alltid är) så ska man nog ta och titta åt ett annat håll för det är inte det som Brobyggarna handlar om. Nej, det här är rätt och slätt en historisk roman som skrivits på egen familjehistoria. Som släktforskare så är detta väldigt roligt att se. Så helt sammanfattningsvis så tycker jag att det här är riktigt bra och då kan jag även passa på att tillägga att jag tidigare inte varit en beundrare av Guillous tidigare böcker.

Andra som läst och gillat är bland annat Böckerx3 och Bokmalen.

Recensionsexemplar från Piratförlaget
Finns att köpas här och här.